lördag 19 februari 2011

Extremism bör bekämpas lokalt | Brännpunkt | SvD

Extremism bör bekämpas lokalt | Brännpunkt | SvD: "sprängdådet i centrala Stockholm är en mörk händelse i Sveriges historia. För första gången har självmordsbombare slagit till i Skandinavien. Säkerhetspolisen gör bedömningen att det rör sig om ett terroristbrott. Attentatet kunde ha fått fruktansvärda konsekvenser och är ett oacceptabelt angrepp på demokratin och det öppna samhället. Vi behöver ökad kunskap om hur problembilden ser ut i Sverige när det gäller den våldsbejakande extremistiska islamismen.

I dag tar jag i egenskap av demokratiminister emot rapporten Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige av Säkerhetspolisen. Rapporten utgör den tredje delen i det kartläggande arbetet, som utförts på regeringens uppdrag, om den våldsbejakande extremism i Sverige. Rapporten innehåller en beskrivning av:

1. Förekomsten av den våldsbejakande islamistiska extremismen i Sverige.

2. De radikaliseringsprocesser som kan urskiljas i våldsbejakande islamistiska miljöer i Sverige.

3. De verktyg och strategier som kan användas för att motverka radikalisering.

Säkerhetspolisen har de senaste åren pekat på det växande problemet att personer som är bosatta i Sverige reser utomlands för att delta i terroristträning och olagliga våldshandlingar i konfliktområden. En trend är att våldsbejakande islamistiska budskap anpassas till västerländsk publik i syfte att rekrytera. I början av december la till exempel somaliska terrorgruppen al-Shabaab ut en rekryteringsvideo på svenska på nätet.

I Säkerhetspolisens årliga rapport från 2009 uppges att fyra identifierade svenskar dödats i stridigheter i Somalia. Nyligen prövades för första gången stämpling till terroristbrott i svensk domstol. Den 8 december dömdes två svensksomalier till fyra års fängelse vardera av Göteborgs tingsrätt som bedömde att männen varit beredda att utföra terrorbrott för al-Shabaab.

Personer bosatta i Sverige som deltar i jihad utomlands kan göra sig skyldiga till allvarliga brott och bryta mot mänskliga rättigheter, agera i strid med den svenska utrikes- och försvarspolitiken samt riskera att bli sårade eller dödade. Om de överlever och återvänder till Sverige kan de utgöra framtida säkerhetsrisker för sig själva och andra.

Sverige har en folkrättslig skyldighet att förebygga och förhindra terrorbrott. Vi måste angripa de faktorer som kan leda till radikalisering och rekrytering. I denna strävan behöver vi mer kunskap. Vetenskapsrådet får fem miljoner årligen för bidrag till mångvetenskaplig demokratiforskning. Regeringen föreslår för första gången i kommande budgetproposition att medlen bör användas till forskning om hot mot det demokratiska samhällets grundvalar, särskilt extremism.

Jag har nyligen besökt Storbritannien och Nederländerna för att ta del av hur dessa länder arbetar förebyggande mot extremism. På fredag reser jag till Köpenhamn i samma syfte. Gemensamt för Storbritannien, Nederländerna och Danmark är att de arbetar strategiskt förebyggande mot våldsbejakande extremism. I synnerhet erfarenheterna från Nederländerna kan vara intressanta för Sverige. Genom bred dialog med en mängd muslimska företrädare och genom att tidig identifiera och fånga upp personer i riskzonen har nederländska myndigheter motverkat radikalisering.

Mycket tyder på att lokalt förankrade åtgärder är effektivast mot extremism och att Sveriges kommuner har en nyckelroll när det gäller att motverka grogrunder för fenomenet.

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen på regeringens uppdrag gjort en sammanställning av framgångsrika lokala projekt i Sverige för att motverka och bemöta extremism. Exemplen visar olika utmaningar gällande vitmaktgrupperingar, vänsterautonoma grupper och islamistisk extremism. Sveriges kommuner är unika, men har samtidigt mycket gemensamt. Insatser mot våldsbejakande extremism bör kunna samordnas i högre utsträckning än i dag.

De flesta former av våldsbejakande extremism, från vänster till höger, uppvisar liknande processer. Jag ser det som speciellt angeläget att vi erbjuder verksamheter som stödjer unga personer att lämna destruktiva grupper som främjar våld för att nå politiska mål. Avhopparverksamheten EXIT på Fryshuset i Stockholm har sedan 1998 arbetat med att hjälpa unga människor att lämna vit makt-miljöer, och den kan tjäna som förebild. I dag saknar vi verksamheter för avhoppare från andra former av extremism.

Islam är en del av Europas nutid och framtid, utövas av miljoner troende i Europa och är den näst största religionen i Sverige. Islam utgör en del av Europas kulturarv, det var i den muslimska världen som arvet efter antika tänkare överlevde när en intolerant variant av kristendomen var utbredd på vår kontinent. Det är angeläget att berättigad kritik av islamistisk extremism inte upplevs som förkastande av islam och underblåser islamofobi. Tvärtom visar erfarenheter att fördjupad kunskap om islam har en positiv inverkan på personer som riskerar att radikaliseras. I demokratier är det viktigt att värna religionsfrihet, yttrandefrihet och att hatbrott riktade mot muslimer kartläggs och bekämpas.

Vi måste ta terrorismen på största allvar, utan att för den sakens skull tumma på demokratin och det öppna samhällets principer.

BIRGITTA OHLSSON

EU- och demokratiminister

– skickat med Google Verktygsfält"

Inga kommentarer: