fredag 18 februari 2011

Säpo tappar i terrorkamp | Inrikes | SvD

Säpo tappar i terrorkamp | Inrikes | SvD: "Säpo tappar i terrorkamp

Publicerad: 18 februari 2011, 02.00
2011-02-18 02:00:52

Medan terrorhotet mot Sverige ökat så famlar Säkerhetspolisen allt mer i blindo. Orsaken är två års glapp där Säpo inte får använda signalspaning. Samtidigt återvänder fler våldsbejakande islamister som tränats utomlands.




Sedan 2010 får varken den öppna polisen eller Säkerhetspolisen begära att Försvarets radioanstalt (FRA) spanar för att bekämpa brott. Nu börjar effekterna av FRA-lagen bli allt mer kännbara för Säpo som ska förebygga terrordåd.

– I och med att vi inte får inrikta FRA:s signalspaning så blir det alltmer slumpen som styr. Vår förmåga att följa vad som sker har försämrats, säger Säpo- chefen, generaldirektör Anders Danielsson till SvD.

En likartad bedömning gör Runar Viksten som är ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen. Han utreder också på regeringens uppdrag hur polisen ska få tillgång till signalspaning.

– Mycket i underrättelseverksamheten är ju färskvara. Det är givet att om en myndighet med huvuduppgift att förebygga terrorism tappar instrumentet signalspaning så är det klart att det får konsekvenser, säger Runar Viksten.

En utredning om att polisen skulle få använda signalspaning lades fram i juli 2009 men regeringen har ännu inte satt ner foten.

Den 27 januari slog majoriteten i riksdagens justitieutskott fast vikten av att Säpos behov av signalspaning ”snarast tillgodoses”.

Om regeringen lägger fram ett sådant lagförslag kan det i så fall gälla tidigast våren 2012.

Detta stopp för signalspaning under drygt två år, 2010–2011, sker samtidigt som terrorscenen kommit närmare Sverige.

Tidigare valde personer från Sverige att gå igenom tränings- läger utomlands och därefter strida i Afghanistan-Pakistan, Irak eller Somalia.

Fem-tio svenskar har också dödats där. Men under 2010 har allt flera återvänt till Sverige för att med Säpos ord vara ”involverade i våldsbejakande islamistisk verksamhet även efter hemkomsten”.

– Själva vistelsen utomlands bidrar till en ökad radikalisering, till en alltmer extrem tolkning och kanske också till breddande av målval till vilka mål som är legitima att utföra attentat mot. En del av dem får en personlig erfarenhet av våldsanvändning. Då har de gått över en gräns, säger Malena Rembe, chefsanalytiker vid Säpos enhet för kontraterrorism.

Detta nya mönster gör det än viktigare för Säpo att följa vad som sker under resorna utomlands. I Sverige kan övervakning ske genom telefonavlyssning och buggning. En SvD-källa med insyn i Säpos verksamhet uppger att uppemot hälften av personerna faller igenom kontrollnätet när de åker utomlands.

Sådana siffror vill Säpo inte kommentera, men medger att det är ett växande problem att de inte får signalspana:

– Det är som starr. Med fler nya aktörer, i kombination med att vi inte får inrikta signalspaningen på dem, så ser vi successivt allt sämre och sämre och blir därmed långsamt blinda, säger Malena Rembe.

Tidigare kunde Säpo utnyttja FRA och dess samarbetsparter i andra länder. Men andra länders säkerhets- eller signalspaningstjänster spanar endast på det som är i deras eget intresse.

– Vi blir beroende av vad andra länders tjänster delger oss. Det blir ett slags godtycke, säger Anders Danielsson. Han påpekar att utan svensk signalspaning blir det också svårare att värdera uppgifter från andra länder, och om man får reda på allt.

– Vi vet inte hur de skaffat informationen och vilket kvalitet det är på uppgifterna, säger Säpochefen.

Hur viktigt är det för Säpo att få en ny lagstiftning på plats?

–Signalspaning är ett mycket viktigt verktyg för Säkerhetspolisen. Vårt uppdrag är att skydda rikets säkerhet och informationen vi får genom signalspaning använder vi för att förebygga, avslöja och förhindra mycket allvarliga brott. Det handlar om terrorism, spionage, flyktingspionage och förhindrandet av spridning av massförstörelsevapen. Utan signalspaning kan vi missa information som är viktig för vårt arbete.

Vad skulle ytterligare dröjsmål efter januari 2012 innebära?

– Ytterligare dröjsmål skulle innebära att effekterna ackumuleras. Om vår förmåga är försämrad nu, så blir effekterna över tid ännu mer kännbara, svarar Anders Danielsson.

Mikael Holmström

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar

– skickat med Google Verktygsfält"

Inga kommentarer: