söndag 9 oktober 2011

"Det är svårt med hatbrott" - Aktuellt - www.polisen.se

"Det är svårt med hatbrott" - Aktuellt - www.polisen.se: Det är svårt med hatbrott"

Ett hatbrott begås på grund av någons hudfärg, ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning. Sedan 1994 ska sådana brott dömas hårdare eftersom de är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot grundläggande samhällsvärderingar.
Susanne Gosenius
Susanne Gosenius.

– Vi utnyttjar straffskärpningsregeln alldeles för sällan för det är svårt att föra hatbrott i bevisning. Därför satsar vi på hatbrott i Skåne. Vi vill bli bättre på att lyfta upp motivbilden så att åklagare i större utsträckning ska yrka på straffskärpning och domstolen i större utsträckning ska utnyttja den möjligheten, vilket de gör allt för sällan, säger Susanne Gosenius, länsansvarig brottsoffersamordnare på Polismyndigheten i Skåne.

Förutom brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, som förutsätter hatbrottsmotiv, kan de flesta brott vara hatbrott. Misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse är typiska exempel. Hatbrotten strider mot grundläggande samhällsvärderingar om alla människors lika värde. Genom att arbeta mot hatbrott förstärker polisen budskapet att samhället inte tolererar sådana brott.

– Vi för statistik över alla redovisade hatbrott i RAR. Därefter undersöker jag hur många som går vidare till åklagare och domstol samt hur många domar vi får där straffskärpningsregeln faktiskt är tillämpad. Under 2010 identifierade vi 445 anmälda brott som klassats som hatbrott och av dem är 87 fortfarande öppna och under utredning. Övriga är nedlagda och avslutade. Genom den här granskning hoppas vi att även andra aktörer i rättskedjan ska bli bättre på att utreda hatbrott och tillämpa straffskärpningsregeln.
Inte bara vanligt hat

Det räcker inte att gärningsmannen hatar brottsoffret för att brottet ska definieras som ett hatbrott, det som avgör är varför brottsoffret hatas. Det spelar heller ingen roll om brottsoffret verkligen tillhör den grupp som förövaren hatar. Det avgörande är hur gärningsmannen uppfattar brottsoffret och varför brottet begås.

– Det är svårt med hatbrott. Vi griper sällan någon för hatbrott är svåra att bevisa och utreda eftersom det inte sällan handlar om brott som skadegörelse, ofredande eller olaga hot. Åklagaren ska både bevisa att brottet har begåtts och att det har begåtts på grund av att gärningsmannen hyser avsky mot brottsoffret på grund av hudfärg, religion eller sexuell läggning. Att föra bevisning om en gärningspersons motivbild är inte lätt.

Polisens mål är att ge alla, oavsett etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, lika god service och lika stor rättssäkerhet.

– Det begås fler antisemitiska hatbrott i Skåne än i Sverige generellt, det visar både vår egen och Brottsförebyggande rådets statistik. Vi vet inte vilka som är gärningsmän utan har bara brottsoffrens beskrivning att gå på.

Det började 2009 med att polisen Skåne fick indikationer från judiska församlingen i Malmö om att deras medlemmar kände sig mer hotade och utsatta än vanligt. Ungdomar vågade exempelvis inte visa att de var judar, för då riskerade de att bli ofredade eller hotade. Rabbinen i Malmös judiska församling är också väldigt drabbad, han bär ortodoxa kläder och syns därför, varför han ofta blir utsatt för förolämpningar och ofredanden.
Stor satsning

Polismyndigheten i Skåne har satsat mycket på utbildning, hela polisområdet Malmö har fått en särskild utbildning om hatbrott.

– I Stockholm har man en hatbrottsjour, vi har ingen jour men särskilda hatbrottsutredare utspridda över hela Skåne. De har fått utbildning i att utreda hatbrott och varje område har en ansvarig särskild utredare som ansvarar för att hatbrotten utreds korrekt. De redovisar sedan till mig och jag följer upp i resten av rättskedjan.

Hatbrotten mot judar i Malmö har minskat jämfört med den höga siffran i statistiken från 2009. Då utgjorde de antisemitiska hatbrotten 27 procent av samtliga hatbrott. 2010 hade det minskat till 10 procent. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, ligger den nationella siffran i hela landet på 3 procent.

– Många anmälningar var relaterade till stora event, vi hade bland annat Davis Cup och två stora Israeldemonstrationer. Många av anmälningarna 2009 var förknippade med dessa händelser, det rörde sig om brottsoffer som var på väg till och från eventen. Vi har inte haft några sådana event under 2010, det är en anledning till att anmälningarna har minskat.
Varnar för resor till Malmö

Judiska Simon Wiesenthal Center i Los Angeles varnar judar för att resa till Malmö. I mitten av mars kom representanter för centret till Malmö för att studera judarnas situation och de förföljelser som förekommit.

– I december 2010 varnade centret för resor till Malmö och i juni ska de utfärda en ny resevarning. Det här centret utbildar poliser och jobbar med all typ av intolerans och alla typer av hatbrott. När de var här träffade de den judiska församlingen, representanter för romska föreningar, Islamic Center, polisen och kommunalpolitiker från Malmö. De uppmanade bland annat Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö, att exempelvis visa sig i synagogan eftersom de anser att han har uttalat sig antijudiskt i media, säger Susanne Gosenius.

Efter sitt besök i Malmö lämnar besökarna från Simon Wiesenthal-centret sin resevarning oförändrad.
Straffskärpningsregel

1994 ändrades lagen så att Hatbrott ska dömas hårdare än andra brott. Det finns en särskild straffskärpningsregel inskriven i Brottsbalken 29 kap 2§ p 7.
Nyhet från

Rikspolisstyrelsen
Text: Annika Hjerpe. Publicerad: 2011-03-21 10:26.
Sök polisstation

Vid akut larm 112
Vid övrigt 114 14
Polisens service

Gör en polisanmälan
Anmäl stöld och förlust via internet
Sök pass
Sök tillstånd

Andra sidor på webbplatsen

Fakta om hatbrott
Så arbetar polisen med hatbrott
Utsatt för hatbrott



– skickat med Google Verktygsfält

Inga kommentarer: