Fokus på kulturen för hedersoffrens skull | Ledarsidan | SvD

Fokus på kulturen för hedersoffrens skull | Ledarsidan | SvD: Fokus på kulturen för hedersoffrens skull

Ledare Maria Ludvigsson

22 januari 2012 kl 04:49, uppdaterad: 22 januari 2012 kl 06:17

Tanken på att den person som ska göra allt för att skydda dig istället blir den som först skadar och senare avrättar dig, är ofattbar. Fadime Sahindal visste allt om att vara rädd för detta ofattbara. Den 21 januari 2002 avrättades hon med två skott i huvudet av sin egen pappa som ansåg att hon dragit vanära över familjen.

De som på årsdagen av Fadimes död högtidlighåller hennes minne ger upprättelse och värdighet till både Fadime och de medsystrar som också i ’’hederns’’ namn mördats av sina familjer.

De som likställer hedersbrott med andra våldsbrott gör motsatsen.
Artikeln fortsätter...

Morden på Fadime, Pela och andra unga kvinnor som kallas för ’’balkongflickor’’ måste benämnas och beskrivas som det de är. Förklarar vi i stället i ett svep hedersrelaterat våld och dödande med någon sorts allmän patriarkal maktstruktur blir det mycket svårt att upptäcka och hjälpa de potentiella offren.

Ändå driver ett antal väletablerade tyckare tesen att begreppet hedersvåld är rasistiskt och falskt, och inte ska användas.

Sedan november förra året då man på Fredens hus i Uppsala kunde ta del av utställningen ’’Hedersrelaterat våld – en fråga för dom andra?’’ har diskussionen om hederskultur och våld reaktiverats. I utställningen beskrevs bland annat barnaga som ett uttryck för svensk hederskultur.

Även under Vänsterpartiets kongress ifrågasattes begreppet och på debattsajten Newsmill förklarar talespersoner för Feministiskt initiativ varför de inte längre använder det (läs artikeln).

Man vill härleda hedersvåldet ur en patriarkal världsordning där kvinnor dödas för att de är kvinnor och män slår för att de är män. Synsättet gör alla män till potentiella våldsverkare och alla människor – utom möjligen de som har identifierat och på debattplats skriver om själva strukturen – till slavar under den strukturella könsmaktsordningen. Något eget ansvar kan inte utkrävas eftersom vi är fängslade i en enda gemensam struktur.

Då ignorerar man att hedersvåld också riktas mot män och mot homosexuella personer.

Oavsett vilka bevekelsegrunder som ligger bakom ett resonemang där man skyller på allmänna strukturer har det bristen att bygga på teorier och ideologi istället för på verkliga förhållanden. Problemen med så kallad hederskultur får inte tjäna som ursäkt för att i allmänhet skuldbelägga människor från en viss kulturkrets, men det går inte heller att blunda för att problematiken är större i vissa miljöer.

Om vi vägrar se verkligheten som den är och i stället maskerar den med hjälp av teoretiska konstruktioner kommer vi heller inte att kunna förhindra att fler unga människors liv offras på detta sätt.


– skickat med Google Verktygsfält