Med flyktingbarn som en kommunal affärsidé | Västerbottens-Kuriren: Med flyktingbarn som en kommunal affärsidé
Publicerad 17 februari 2012 kl 00.03 , Uppdaterad 17 februari 2012 kl 09.30
Ensamkommande flyktingbarn är en
lönsam samhällsaffär för Västerbottens kommuner. I en kommun som Sorsele inbringar barnen en betydande pengasumma motsvarande en femtedel av hela kommunens budget. För de minsta kommunerna kan affären med flyktingbarnen rentav vara en överlevnadsstrategi.
Fakta
Ensamkommande flyktingbarn i länet, ort/platser
Skellefteå 52
Umeå 40
Sorsele 33
Nordmaling 27
Åsele 27
Norsjö 20
Vännäs 15
Robertsfors 14
Storuman 13
Dorotea 12
Vilhelmina 10
Lycksele 10
Totalt: 261
- Unga människor flyttar ut från de mindre kommunerna och lämnar kvar en befolkning som blir allt äldre och i behov av framtida vård, och kanske kan flyktingmottagningen hjälpa till att fylla glappet, resonerade Chris Heister.
Frågan är dock om skälen för att ta emot ensamkommande flyktingbarn inte står att finna lika mycket i kommunal ekonomi som i befolkningsökning.
Genererar många arbetstillfällen
Kommunerna kan återsöka samtliga kostnader för verksamheten hos Migrationsverket. Samhällsapparaten runt de ensamkommande barnen genererar många arbetstillfällen och skatteintäkter för kommunerna.
Förra året betalade Migrationsverket ut 261 miljoner kronor till Västerbottenskommunerna för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn, en ökning med 88,5 miljoner kronor jämfört med 2010.
Enligt Lars G Brandt, integrationsdirektör på länsstyrelsen, är det ingen slump att några av de mindre Västerbottenskommunerna, som Sorsele, Åsele, Nordmaling och Norsjö, har många platser för ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten genererar många arbetstillfällen vilket ger ett välbehövligt tillskott till kommunen på flera sätt.
Läs hela granskningen i fredagens tidning.
Mer läsning
"Egentligen hade en vuxen per ungdom varit önskvärt"
Ingen återrapportering behöv
– skickat med Google Verktygsfält
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar