Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar
Det var bättre förr. Statskyrka och folkhem är
saker som Sverigedemokraterna gärna vill ha tillbaka.Dagen mötte Jimmie
Åkesson som förklarade hur han vill minska invandringen till Sverige.
Han pratade gärna kristendom, men inte så mycket personlig tro.
Det är bara att erkänna. Att intervjua Jimmie Åkesson är
speciellt. För bilden som många har av partiet han leder skiljer sig så
markant från den bild som han själv målar upp. Ta bara frågan vad han
tycker om rasism. Jimmie Åkesson slår ifrån sig, och tar avstånd från
all form av rasism, och pratar om människors lika värde.
Jimmie Åkesson är lika vältalig som välkammad. Plumpa kommentarer må trilla ur andra SD-munnar, andra må plocka upp järnrör i ”självförsvar”, men partiledaren för Sverigedemokraterna håller sig så politiskt korrekt som det bara går att göra i hans sits.
Men även om han aldrig går över gränsen och exempelvis blir öppet rasistisk, så säger han ändå en hel del som många nog studsar till inför. Inte minst många kristna, eftersom kristendomen är en viktig pusselbit i den sverigedemokratiska drömbilden av Sverige.
Intervjun med Jimmie Åkesson är inte bara speciell på grund av partiets kontroversiella åsikter. Det har strulat en hel del när det gäller förberedelser, och SD-ledaren har varit den absolut krångligaste att hitta en intervjutid med. När vi väl träffas så delas intervjutiden upp i olika sessioner. Vi hinner ställa några frågor minuterna innan Jimmie Åkesson ska in i riksdagens kammare för votering. Tjugo minuter senare fortsätter intervjun på Jimmie Åkessons kontor.
På väggen hänger ett fotografi där rojalisten Jimmie Åkesson poserar bredvid kungafamiljen. Lakritspiporna på bordet köpte han inte för att han tycker om lakrits, utan som en protestaktion mot att EU ville förbjuda godis som ser ut som tobaksprodukter. Även svenska.
Enkelt att prata religion
Till skillnad mot vissa andra partiledare är det enkelt att prata religion med Jimmie Åkesson. Kanske beroende på att religion i hans världsbild ofta likställs med kultur, och på så sätt inte blir så personligt.
Vem är Gud för dig?
– Jag brukar i olika sammanhang säga att Gud för mig, förenklat uttryckt, är en uppsättning normer och värderingar som kommer till uttryck i till exempel Bibeln och svenska lagtexter och det svenska samhället i övrigt.
Så det är inget personligt?
– Det kan man säkert ha, jag tror att väldigt många människor brukar prata med Gud om man har det jobbigt på något sätt. Men det måste inte betyda att man har en traditionell gudstro, utan att man söker något som man inte riktigt kan förstå.
Sverigedemokraterna anser att kristendomen ska ha en särställning i Sverige. Varför?
– Därför att stora delar av vårt samhälle är byggt kring kristendom och kristna värderingar sedan tusen år tillbaka. Det skulle vara svårt att plocka ut kristendomen ur samhället, det är som att plocka ut äggen ur sockerkakan.
Vad innebär det i praktiken?
– Inte så mycket, utan att vi måste slå vakt om det svenska samhälle som vi har och som har byggts genom generationer.
Jimmie Åkesson menar att bara för att kristendomen spelar en annan roll i dag än vad den gjort tidigare, så är den fortfarande något att räkna med.
– Det räcker att läsa lagboken eller titta på flaggan eller vilken tradition som helst så har den en koppling till kristendomen, säger han.
– Jag tror att kristendomen är så förankrad i det svenska samhället att det berör alla människor utan att de reflekterar över det.
Vill du ha tillbaka statskyrkan?
– Jag tycker att Svenska kyrkan rimligen ska ha en särställning i Sverige, det är det största trossamfundet vi har i dag, säger Jimmie Åkesson.
– Jag har inget emot en statskyrka, det skulle vara ett tydligt uttryck för att Svenska kyrkan har en särställning. Men ska det vara någon mening med det måste det finnas en bred uppslutning, och det tror jag inte det gör i dag.
Han berättar att de inom partiet som är engagerade i kyrkopolitiken gärna vill ha tillbaka statskyrkan, och själv säger partiledaren att det är viktigt att så många svenskar som möjligt är medlemmar. Men kyrkopolitiken, den har han personligen släppt, säger han.
Alla andra kyrkor, ska de också ha någon form av särställning?
– Det är svårt att ha många som har en särställning. Svenska kyrkan är så förknippad med det svenska samhället. Stora delar av vårt kulturarv finns i Svenska kyrkan i dag. Därför blir den verksamheten så viktig.
Till intervjun med Jimmie Åkesson har vi med två kritiska frågor från kyrkoledare, och den första är från Alliansmissionens ledare Kjell Larsson.
”Hur kan ni hävda att ni står för kristendom och samtidigt ha en så ovärdig människosyn?”, undrar han.
– Frågan blir meningslös om han inte specificerar vad han menar, svarar Jimmie Åkesson.
Men ni som står på kristen grund, är det inte problematiskt att ni inte backas upp av kyrkoledare?
– Det är inte problematiskt för oss. De har ändå inte det inflytande i samhället som de skulle vilja ha. Sedan är det alltid trevligare när folk inte säger så där, men det är ett tecken på ren okunskap.
Den andra frågan kommer från Svenska kyrkans numera pensionerade ärkebiskop Anders Wejryd, som också är kritisk och talar om kristendomen som en internationell rörelse som står för allas lika värde. Något som Jimmie Åkesson säger sig hålla med om. Men när han får frågan om motståndet från Svenska kyrkan ser han det som mer problematiskt, jämfört med frikyrko-ledarna.
Han resonerar kring att oavsett vad ledarna i Svenska kyrkan tycker just i dag, så är han medlem, eftersom han anser att kyrkan är så viktig.
– Det är jag även om jag inte känner särskilt mycket för personer som ärkebiskop Anders Wejryd eller biskop Eva Brunne, de som hela tiden tar ställning mot mig. Men i Svenska kyrkan hålls det val och vi vill få folk att gå och rösta för att få till en förändring.
Att Sverigedemokraterna vill minska invandringen är ingen hemlighet. Men hur har ni tänkt er att det ska gå till?
– Vi vill skärpa kraven på anhöriginvandring, börjar Jimmie Åkesson ett längre resonemang som går ut på att Sveriges regelsystem borde likna det danska.
Han menar att det handlar mycket om signalpolitik, att skärpta regler ska få människor att avskräckas att komma till Sverige.
– När Danmark ändrade sina regler minskade trycket. Jag är säker på att det blir följden i Sverige också.
Någon ny lagstiftning behövs inte, enligt SD-ledaren, som hänvisar till utlänningslagens femte kapitel och 25:e paragraf, där det står att Sverige vid behov kan säga nej till invandring.
– Med hänvisning till situationens allvar kan vi helt enkelt sätta stopp, säger han.
Jimmie Åkesson hänvisar också till Luciabeslutet från 1989, då den socialdemokratiska regeringen under Ingvar Carlsson bestämde sig för drastiskt skärpta regler för invandring med hjälp av den lagparagrafen.
Samtidigt säger Jimmie Åkesson att Sverige ska ha kvar asylrätten, även om han med hänvisning till utlänningslagen vill göra det mycket svårare att få asyl.
Vill ni ha en mer politisk styrning, eller ha kvar det som nu, då Migrationsverket och domstolar avgör asylärenden?
– Det är i grunden rimligt att jurister är med i det här. Men samtidigt är det orimligt att en jurist på Migrationsverket kan bestämma att alla från Syrien ska få uppehållstillstånd.
Massinvandring är ett ord du ofta använder. Vad innebär det?
– Det går inte att sätta någon skarp gräns. Man måste utgå från hur stor befolkning man har och hur man hanterar invandringen. Vi har massinvandring i dag för att vi inte kan hantera dem som kommer. De hamnar i utanförskap och segregation.
Hur reagerar du på det starka motstånd som möter dig och ditt parti?
– Det påverkar inte mig, säger Jimmie Åkesson och berättar om sin turné inför EU-valet, då han besökte 90 städer.
– Den mediala bilden är att det kom tusentals människor som protesterade. Men det kom också många som tyckte som jag. Det kom massor av människor som applåderade och hade med sig skyltar. Det är dem jag fokuserar på. Det spelar ingen roll om det är 10 eller 20 000 som kommer och demonstrerar mot oss, för om vi är en person mer än förra gången så är det vi som har vunnit. Nu var det tiofaldigt fler.
Jimmie Åkesson menar att polariseringen kring SD är värre än någonsin, vilket inte minst märks när han är ute på gator och torg. Han menar att det egentligen bara finns två läger.
– Antingen så tycker man väldigt mycket om oss, eller så tycker man inte om oss alls. Däremellan finns inte så många. Det som har hänt är att de som tycker om oss har ökat. Vi utökar hela tiden vår bas.
Pingstledaren Pelle Hörnmark efterfrågar ett ökat stöd till det civila samhället. Vad säger du om det?
– Jag har inget emot det. Men jag tror på en välfärdsstat, jag tror att det är en förutsättning för att återupprätta folkhemmet. Det offentliga ska ta det stora ansvaret.
Upprätta folkhemmet, det är inte ofta man hör politiker prata om det?
– Nej, och det är tråkigt.
När det gäller det civila samhället säger Jimmie Åkesson att avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer är sympatiskt, men han vill inte att välfärden flyttas över till det civila samhället.
– Det är inte den tradition som vi har här, säger han.
När vi frågar varför SD vill minska bidragen till trossamfunden med 30 miljoner per år blir det lite rörigt.
– Det där är kulturbudgeten, va?, säger partiledaren och slänger över frågan till sin pressekreterare Martin Kinnunen.
De lyckas resonera sig fram till att det nog hade att göra med Uppdrag granskning, och avslöjandet om muslimska församlingar inspelade med dold kamera.
På frågan om de indragna bidragen inte blir någon sorts kollektiv bestraffning mot trossamfund överlag säger de att det är något de gärna kollar vidare på.
När vi byter ämne och frågar varför de vill ge mer pengar till den kyrkoantikvariska ersättningen är partiledaren mer med på noterna.
Ni vill satsa pengar på gamla kyrkobyggnader, vore det inte bättre att satsa mer på aktiv verksamhet bland trossamfunden?
– Jag tror byggnaderna har sitt värde, svarar Jimmie Åkesson.
– En av kyrkans viktigaste uppgifter är att ha den kulturbevarande rollen. Det är en del av vårt tusenåriga kulturarv som vi bör bevara.
Jimmie Åkesson är lika vältalig som välkammad. Plumpa kommentarer må trilla ur andra SD-munnar, andra må plocka upp järnrör i ”självförsvar”, men partiledaren för Sverigedemokraterna håller sig så politiskt korrekt som det bara går att göra i hans sits.
Men även om han aldrig går över gränsen och exempelvis blir öppet rasistisk, så säger han ändå en hel del som många nog studsar till inför. Inte minst många kristna, eftersom kristendomen är en viktig pusselbit i den sverigedemokratiska drömbilden av Sverige.
Intervjun med Jimmie Åkesson är inte bara speciell på grund av partiets kontroversiella åsikter. Det har strulat en hel del när det gäller förberedelser, och SD-ledaren har varit den absolut krångligaste att hitta en intervjutid med. När vi väl träffas så delas intervjutiden upp i olika sessioner. Vi hinner ställa några frågor minuterna innan Jimmie Åkesson ska in i riksdagens kammare för votering. Tjugo minuter senare fortsätter intervjun på Jimmie Åkessons kontor.
På väggen hänger ett fotografi där rojalisten Jimmie Åkesson poserar bredvid kungafamiljen. Lakritspiporna på bordet köpte han inte för att han tycker om lakrits, utan som en protestaktion mot att EU ville förbjuda godis som ser ut som tobaksprodukter. Även svenska.
Enkelt att prata religion
Till skillnad mot vissa andra partiledare är det enkelt att prata religion med Jimmie Åkesson. Kanske beroende på att religion i hans världsbild ofta likställs med kultur, och på så sätt inte blir så personligt.
Vem är Gud för dig?
– Jag brukar i olika sammanhang säga att Gud för mig, förenklat uttryckt, är en uppsättning normer och värderingar som kommer till uttryck i till exempel Bibeln och svenska lagtexter och det svenska samhället i övrigt.
Så det är inget personligt?
– Det kan man säkert ha, jag tror att väldigt många människor brukar prata med Gud om man har det jobbigt på något sätt. Men det måste inte betyda att man har en traditionell gudstro, utan att man söker något som man inte riktigt kan förstå.
Sverigedemokraterna anser att kristendomen ska ha en särställning i Sverige. Varför?
– Därför att stora delar av vårt samhälle är byggt kring kristendom och kristna värderingar sedan tusen år tillbaka. Det skulle vara svårt att plocka ut kristendomen ur samhället, det är som att plocka ut äggen ur sockerkakan.
Vad innebär det i praktiken?
– Inte så mycket, utan att vi måste slå vakt om det svenska samhälle som vi har och som har byggts genom generationer.
Jimmie Åkesson menar att bara för att kristendomen spelar en annan roll i dag än vad den gjort tidigare, så är den fortfarande något att räkna med.
– Det räcker att läsa lagboken eller titta på flaggan eller vilken tradition som helst så har den en koppling till kristendomen, säger han.
– Jag tror att kristendomen är så förankrad i det svenska samhället att det berör alla människor utan att de reflekterar över det.
Vill du ha tillbaka statskyrkan?
– Jag tycker att Svenska kyrkan rimligen ska ha en särställning i Sverige, det är det största trossamfundet vi har i dag, säger Jimmie Åkesson.
– Jag har inget emot en statskyrka, det skulle vara ett tydligt uttryck för att Svenska kyrkan har en särställning. Men ska det vara någon mening med det måste det finnas en bred uppslutning, och det tror jag inte det gör i dag.
Han berättar att de inom partiet som är engagerade i kyrkopolitiken gärna vill ha tillbaka statskyrkan, och själv säger partiledaren att det är viktigt att så många svenskar som möjligt är medlemmar. Men kyrkopolitiken, den har han personligen släppt, säger han.
Alla andra kyrkor, ska de också ha någon form av särställning?
– Det är svårt att ha många som har en särställning. Svenska kyrkan är så förknippad med det svenska samhället. Stora delar av vårt kulturarv finns i Svenska kyrkan i dag. Därför blir den verksamheten så viktig.
Till intervjun med Jimmie Åkesson har vi med två kritiska frågor från kyrkoledare, och den första är från Alliansmissionens ledare Kjell Larsson.
”Hur kan ni hävda att ni står för kristendom och samtidigt ha en så ovärdig människosyn?”, undrar han.
– Frågan blir meningslös om han inte specificerar vad han menar, svarar Jimmie Åkesson.
Men ni som står på kristen grund, är det inte problematiskt att ni inte backas upp av kyrkoledare?
– Det är inte problematiskt för oss. De har ändå inte det inflytande i samhället som de skulle vilja ha. Sedan är det alltid trevligare när folk inte säger så där, men det är ett tecken på ren okunskap.
Den andra frågan kommer från Svenska kyrkans numera pensionerade ärkebiskop Anders Wejryd, som också är kritisk och talar om kristendomen som en internationell rörelse som står för allas lika värde. Något som Jimmie Åkesson säger sig hålla med om. Men när han får frågan om motståndet från Svenska kyrkan ser han det som mer problematiskt, jämfört med frikyrko-ledarna.
Han resonerar kring att oavsett vad ledarna i Svenska kyrkan tycker just i dag, så är han medlem, eftersom han anser att kyrkan är så viktig.
– Det är jag även om jag inte känner särskilt mycket för personer som ärkebiskop Anders Wejryd eller biskop Eva Brunne, de som hela tiden tar ställning mot mig. Men i Svenska kyrkan hålls det val och vi vill få folk att gå och rösta för att få till en förändring.
Att Sverigedemokraterna vill minska invandringen är ingen hemlighet. Men hur har ni tänkt er att det ska gå till?
– Vi vill skärpa kraven på anhöriginvandring, börjar Jimmie Åkesson ett längre resonemang som går ut på att Sveriges regelsystem borde likna det danska.
Han menar att det handlar mycket om signalpolitik, att skärpta regler ska få människor att avskräckas att komma till Sverige.
– När Danmark ändrade sina regler minskade trycket. Jag är säker på att det blir följden i Sverige också.
Någon ny lagstiftning behövs inte, enligt SD-ledaren, som hänvisar till utlänningslagens femte kapitel och 25:e paragraf, där det står att Sverige vid behov kan säga nej till invandring.
– Med hänvisning till situationens allvar kan vi helt enkelt sätta stopp, säger han.
Jimmie Åkesson hänvisar också till Luciabeslutet från 1989, då den socialdemokratiska regeringen under Ingvar Carlsson bestämde sig för drastiskt skärpta regler för invandring med hjälp av den lagparagrafen.
Samtidigt säger Jimmie Åkesson att Sverige ska ha kvar asylrätten, även om han med hänvisning till utlänningslagen vill göra det mycket svårare att få asyl.
Vill ni ha en mer politisk styrning, eller ha kvar det som nu, då Migrationsverket och domstolar avgör asylärenden?
– Det är i grunden rimligt att jurister är med i det här. Men samtidigt är det orimligt att en jurist på Migrationsverket kan bestämma att alla från Syrien ska få uppehållstillstånd.
Massinvandring är ett ord du ofta använder. Vad innebär det?
– Det går inte att sätta någon skarp gräns. Man måste utgå från hur stor befolkning man har och hur man hanterar invandringen. Vi har massinvandring i dag för att vi inte kan hantera dem som kommer. De hamnar i utanförskap och segregation.
Hur reagerar du på det starka motstånd som möter dig och ditt parti?
– Det påverkar inte mig, säger Jimmie Åkesson och berättar om sin turné inför EU-valet, då han besökte 90 städer.
– Den mediala bilden är att det kom tusentals människor som protesterade. Men det kom också många som tyckte som jag. Det kom massor av människor som applåderade och hade med sig skyltar. Det är dem jag fokuserar på. Det spelar ingen roll om det är 10 eller 20 000 som kommer och demonstrerar mot oss, för om vi är en person mer än förra gången så är det vi som har vunnit. Nu var det tiofaldigt fler.
Jimmie Åkesson menar att polariseringen kring SD är värre än någonsin, vilket inte minst märks när han är ute på gator och torg. Han menar att det egentligen bara finns två läger.
– Antingen så tycker man väldigt mycket om oss, eller så tycker man inte om oss alls. Däremellan finns inte så många. Det som har hänt är att de som tycker om oss har ökat. Vi utökar hela tiden vår bas.
Pingstledaren Pelle Hörnmark efterfrågar ett ökat stöd till det civila samhället. Vad säger du om det?
– Jag har inget emot det. Men jag tror på en välfärdsstat, jag tror att det är en förutsättning för att återupprätta folkhemmet. Det offentliga ska ta det stora ansvaret.
Upprätta folkhemmet, det är inte ofta man hör politiker prata om det?
– Nej, och det är tråkigt.
När det gäller det civila samhället säger Jimmie Åkesson att avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer är sympatiskt, men han vill inte att välfärden flyttas över till det civila samhället.
– Det är inte den tradition som vi har här, säger han.
När vi frågar varför SD vill minska bidragen till trossamfunden med 30 miljoner per år blir det lite rörigt.
– Det där är kulturbudgeten, va?, säger partiledaren och slänger över frågan till sin pressekreterare Martin Kinnunen.
De lyckas resonera sig fram till att det nog hade att göra med Uppdrag granskning, och avslöjandet om muslimska församlingar inspelade med dold kamera.
På frågan om de indragna bidragen inte blir någon sorts kollektiv bestraffning mot trossamfund överlag säger de att det är något de gärna kollar vidare på.
När vi byter ämne och frågar varför de vill ge mer pengar till den kyrkoantikvariska ersättningen är partiledaren mer med på noterna.
Ni vill satsa pengar på gamla kyrkobyggnader, vore det inte bättre att satsa mer på aktiv verksamhet bland trossamfunden?
– Jag tror byggnaderna har sitt värde, svarar Jimmie Åkesson.
– En av kyrkans viktigaste uppgifter är att ha den kulturbevarande rollen. Det är en del av vårt tusenåriga kulturarv som vi bör bevara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar